Hej och Hejdå.

A fucking entire year. På lördag, eller natten mot söndag är det dags att säga hejdå till Madonna, Elvis, Linus, njuta av en sista skål med Milkos FETA och SOCKRADE kokosyoghurt (som för övrigt är mycket godare än Arlas o % mango&nånting yoghurt) med Finax Sommarmusli och vara den som stirrar ut genom bilfönstret när vi passerar det som jag alltid brukar passera. Hejdå Koppslahyttan!

Jag ska plugga ett år på High School i Everett, en stad i västra Washington i det nordvästra hörnet av USA. Min värdfamilj är Sandy- och Bill OBrien, 34 respektive 44 år och deras två pojkar Norman och Ned, 3 och fyra år. Bill har en 16-årig dotter, Lindsey, från ett tidigare förhållande som bor hos sin farmor (en föredetta Homecoming Queen, som Sandy så vikigt förkunnade) 1 mile från dem. Jag kommer bo i ett litet hus med pastelliga färger i köket och en persisk matta i vardagsrummet, samt en underbar liten trädgård med stenmur på baksidan av huset. Deras intressen enligt EF: s papper är: "Board games, Camping, Community Events, Computers, Cooking, Eating out, Gardening, Hiking, Movies, Snowboarding, Visiting relatives, Watching TV"
Det låter som en helgjuten amerikansk familj, och inte mig emot. I slutet av Augusti ska jag följa med dem på ett "Amerikanskt familjekollo" på en ö någonstans nedanför Everett. Kidsen och jag ska under fyra dagar springa hinderbana, kasta pilbåge, klättra i träd, göra barkbåtar (?) och sjunga sånger runt lägerelden (jag hoppas de har trådlös uppkopplig). Nä, ärligt talat; jag tror det kan bli mysigt. Bills dotter Lindsey kommer förmdligen följa med också :) Det tråkiga är att jag missar Nordamerikas största musikfestival i Seattle, Bumbershoot, som jag och Borlänge-bördiga Britta Tunestam hade tänkt gå på.  

Som sagt, jag åker natten mot söndag. Inte till Everett dock, utan först till Boston och därifrån buss till Norwich University i Vermont. Jag ska delta i EF:s två veckor långa Language & Culture Camp med 600 studenter från ett femtontal länder, bl.a. Italien, Brasilien, Australien, Venzuela, Spanien och Korea. That will be a lot of fun! 
När det är över flyger jag till Seattle lördag morgon och kommer fram lördag förmiddag, familjen OBrien kommer stå på arrival plattformen och vifta med röda ballonger. Samma kväll ska jag på bröllop. Oh my..... 

Kommentarer
Postat av: Maria

jadu stina, snart åker vi!
helt galet att denna dag vi väntat på och föreställt oss så länge faktiskt är här!
precis som du har jag också skapat en blogg, vet inte var jag kommer skriva mest, så du kan ju hålla koll på båda!
hoppas norwich blir kanon!

2007-07-19 @ 15:07:38
URL: http://mblomkvist.blogg.se
Postat av: elin

Stinooo, du kommer får det kanon. Skoj med det där kollot! :)

2007-07-19 @ 18:09:32
URL: http://mort.blogg.se
Postat av: Daniel

Har bra Stina nu fan och ta det väldigt lungt, va du en är trakterad av USA och alla dess möjlgheter och val så måste du förstå att i USA råder Djungelns lag. Man kan säga att det är som en djungel att vara i Usa vi kan föreställa oss det senariot. Tänk dig att 1/3 av invånarna är växtätare, skygga, dras på landet. Den andra tredjedelen är rovdjur. Dras till människorna vissa hemskare än den andra och väntar på att skrämma livet ur dig bara för att ha något att mätta sig på. Sen finns det även Fantomen gorillorna som är hur vänliga som helst :) å så klart finns det dom sällsynta stjärnorna som man måste leta efter för att få syn på dem. Det är som ett slags safari. Det är mitt senario på USA det är bara en uppfattnig av allt det negativa jag har hört sen kan man ju alltid hoppas att landet är lika bra som i filmerna där slutet är alltid gott. Eum jag menar inte att skrämma dig på något vis utan säga att jag bryr mig om dig och glöm inte 'ta det kallt det är allt. Hare underbart, vi hörs väl på Msn å så där pussar Daniel Stoor

2007-07-19 @ 20:52:59
URL: http://Dinperdaniel
Postat av: Maläään

När du kommer hem ska du få dej en riktigt liten FRIPPEL!

2007-07-20 @ 13:58:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0